Vindelfjällens naturreservat

Translate to your own language

Reservatet blidades 1974 och utvidgades 1988, med fjällurskogarna Kirjesålandet, Matsorliden och Giertsbäckdalen. All mark i Vindelfällen, totalt 550 000 ha, ägs av staten.
Den större delen av Vindelfällen, eller ungefär 80 procent av arealen ligger i Sorsele kommun och resten i Storumans kommun. Centrala delar av reservatet är Vindelälvens mäktiga dalgång uppströms Ammarnäs, Ammarfjället, Tärnasjöns breda nord-sydliga dalgång och Norra Storfjället. I reservatet ingår också Björkfället och Giertsbäckdalen, Juktådalen, Väretje och Kirjesålandet. Artfjället utgör en friliggande del av reservatet väster om Överuman i Tärna.

Höjdförhållandena varierar starkt från dalgångarna, omkring 500-600 m.ö.h. till högfjällen på 1500-1700 m.ö.h. Norra Sytertoppen 1766 m är den allra högsta toppen i området. Den lägsta delen av reservatet vid Gillesnuole på stranden av Storvindeln ligger 342 m.ö.h. Ett nät av björkskogsklädda dalar löper genom Vindelfjällen. I öster ingår vidsträckta fjällbarrskogar. I reservatet finns gott om sjöar och vattendrag som är opåverkade av vattenregleringar. Vindelfjällen är bas för friluftsliv och turism i Ammarnäs och Tärna-Hemavan.

Reservatet medverkar till att bevara samekulturen. Enligt rennäringslagen är fjällen reserverade för renskötsel. Norr ifrån har Svaipa, Gran, Ran och Umbyns samebyar mot varandra angränsande stråk, i varierande storlek, med betesmarker och kalvningsland. De sträcker sig från gränden mot Norge i väster ned i skogslandet i öster.

Olika berggrund tillsammans med varierande höjdlägen och lokalklimat ger förutsättningar för vitt skilda naturtyper. I Vindelfjällen finns också nästan alla typer av fjällnatur som högfjäll, fjällhed, fjällbjörkskog och fjällbarrskog. Särskilt de kalkrika fjällen öster om Ältsvattnet och Artfjället har artrika fjällsipphedar. I Vindelådalen och på en del andra ställen i de vidsträckta fjällbjörkskogarna, finns stora områden med högörtsbjörkskogar.

Många av dessa naturtyper, ofta i kombination med varandra, är basen för att hårt tillbaka-trängda växt- och djurarter ska kunna fortleva. Djurlivet i Vindelfjällen är rikt med sällsynta och hotade djurarter.

Fjällens berggrund är varierad och avsevärt yngre än urberget österut och består mest av skiffriga och veckade bergarter. Glimmerskiffrar är särskilt vanliga.

Stora förekomster av kalksten finns vid övre Ältsvattnet och Artfjället. Där kalksten finns kan kolsyran i rinnande vatten lösa kalken ur berget och grottor och andra karstfenomen uppstår. Labyrintgrottan och Storbäcksgrottan, båda i Artfjället, är bland Sveriges största karstgrottor. Gabbron i Artfjället och Gappe vittrar till grovt grus. De block som står kvar får därför en egendomlig form.

Norra Sytertoppen, 1766 m är det högsta fjället. Norra Storfjället och Ammarfjället är högfjällspräglade delar av Vindelfjällen. Norra Storfjället är starkt uppbrutet med markerade toppar. Syterskalet är en djup trågdal som skär rätt igenom Norra Storfjället Ammarfjället är en vidsträckt högfjällsplatå med de högsta topparna i utkanten.

Sälva platån täcks av vidsträckta blockfält. Främst i Norra Storfjället, men också Ammarfjället, finns en del glaciärer. Många glaciärnischer i högfjället visar att de någon gång under kallare klimat funnits flera glaciärer. Nedanför dessa finns oftast hela serier av ändmoräner.

Under Stubebakte i Ammarfjället ut mot Marsivagge löper en mäktig, flera kilometer lång, komplex moränrygg av en typ som är mycket sällsynt i fjällen.

Mot norska gränsen vid Ältsvattnet flackar fjällandskapet ut i förhållandevis mjukt formade fjäll och fjällslätter ovanför trädgränsen. Längre österut består landskapet av delvis mäktiga fjällmassiv åtskilda av djupa, breda dalar med fjällbjörksskog.

Vindelälven har mellan Ammarfjället och Björkfjället en mäktig genombrottsdal. Tärnasjön ligger i en flera mil lång bred nord-sydlig dalgång. Söder om Tärnasjön i Ånkardalen finns mycket vidsträckta moränbackslandskap. På fjällsluttningarna utmed Tärnasjöns västsida finns issjö-strandlinjer, horisontella stråk, efter isdämda sjöar som fanns då inlandsisen smälte av. Sådana issjöstrandlinjer finns också vid nedre Framakselet i Vindelådalen.

Det finns hundratals sjöar i Vindelfjällen. Överstjuktan, an öppen fjällsjö drygt 2000 ha stor, är reservatet största sjö. Tärnasjön är något mindre än Överstjuktan, men reservatets i särklass mest intressanta sjö. I södra delen finns en vidsträckt insjöskärgård med öar av långsträckta moränryggar. I sjöns nordända där Ältsån rinner in finns ett välutbildat delta. I sjön finns sällsynta vattenväxter och på stränderna växer den sällsynta jämtlands-maskrosen. Kungsleden passerar Tärnasjöns arkipelag på en serie broar och spänger. Vindelfjällens vattendrag är fria och oexploaterade.

Tre stora vattendrag rinner genom reservatet. Vindelälven är störst och rinner genom hela reservatet i en ståtlig dalgång. Tärnaån och Juktån är två andra stora vattendrag i Vindelfjällen. Dessutom finns hundratals jokkar som rinner utför fjällsluttningarna. Vindelälven har vid Vindelkroken ståtliga forsar.

Från Vitnjul till Ammarnäs är det nästan en enda lång forssträcka. I jokkarna bildas det höga fall där de rinner utför branta dalsidor. Guoletsbäcken i nedre delen av Vindeldalen och Vuometåkke väster om lilla Tjulträsket har särskilt många vattenfall. En annan jokk med fina fall är Rutjebäcken där den rinner ned från Artfjället i Tängvattsdalen.

I Tärnasjöns dalgång vid sjöns norra och södra del och i Ånkardalen finns särskilt vidsträckta myrar. Vid Laiva finns Sveriges sydligaste palsar. ( Kupoler av torv och mossa vilka det alltid råder permafrost i) De kan bli upp till fyra eller fem meter höga kupoler. På dalsidorna finns ofta svärmar av långsträckta ibland rika backkärr. 

I Vindelfjällen finns alla typer av fjällbjörkskog. Lavrika fjällbjörkskogar förekommer sällsynt. Fragment av sådana finns vid Vindelkroken och i de östligaste delarna av Väretje. Från fattiga lavskogar finns sedan alla typer av hedbjörksskogar, gräs- och lågörtstyper till rikta högörts- skogar. Dessa skogar men manshög stormhatt och tolta är nog för många sinnebilden av yppigheten i fjällen. Det finns förhållandevis stora arealer med högörtsskogar i Vindelfjällen.

Text: Länsstyrelsen i Västerbotten.
Bilder publicerade med tillstånd av Roine Magnusson.


Länk till naturum Vindelfjällen i Ammarnäs:
www.vindelfjallen.se

Foto: Ammarnäsfjällens Islandshästar